det känns som att jag har ett dubbelliv nu för tillfället,
att jag har två olika liv som jag springer emellan och byter. varför kan inte allt bara smälta samman till ett? en värld, där jag har båda alternativen. Där jag kan ha både dig och dig. Jag vill inte välja.. men om jag ger det en tanke till så vet jag vad jag innerst inne skulle välja, men skulle det vara rätt? Jag vill ju så jävla gärna, men för dig är det omöjligt, det verkar så på dig. hur mycket tid ska jag ge det? jag är inte van sånthär.. och jag har verkligen inte tålamodet att vänta, tyvärr.
och du, snälla gör inte så att det blir bättre, då blir jag osäker. Då får jag mer på tankarna än vad jag klarar av, det är överfyllt.
 
paradise can wait..