Who would have thought it would end up like this?

Sigge Sork,
Min fina underbara älsklingskatt, min bästa vän.
Nu är han inte min längre utan har flyttat in till stan
till en underbar familj som är perfekt.
Ändå tar det emot att veta att han är där,
det hugger i mig när jag ser honom på bild.
Han är ju min, bara min. Han ska va hos mig, alltid.
Det finaste jag hade, som alltid låg på samma ställe
i soffan och väntade på att jag skulle lägga mig brevid.
Nu är platsen tom och soffan är kall.
Efter fem underbart gosiga år tillsammans,
du och jag mot världen var det ju?
Ingenting kan ersätta dig heller, absolut ingenting.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0